torsdag

25 maj 1783

Nu har det gått en vecka sedan vi reste in till London och vi har äntligen fått jobb och kan börja förverkliga vår dröm. Fabriken vi jobbar i tillverkar många olika tyger. Vi jobbar brevid en kvinna i vår ålder; Anna. Hennes föräldrar flyttade hit från Sverige för omkring tjugo år sedan, och hon föddes inte långt därefter. Hon har berättat för oss vad hennes föräldrar har berättat för henne.
   Hon säger att så som det är i England, med fabriker och industrier, är det inte alls i Sverige. Detta på grund av att Sverige inte har lika mycket pengar som England. Där har man nämligen inte den framgångsrika handel som finns här; den när skeppen aldrig går tomma. Det går nämligen skepp härifrån till Afrika, med vapen, tyger och alkohol. Där byter de lasten mot slavar och åker vidare till Nordamerika. Där lämnas slavarna och skeppen lastas med socker tobak och bomull, och åker sedan tillbaka hit till England.
   Man har inte heller samma naturresurser.
   Dessutom så har vi mer arbetskraft, tack vare det växelbruk som låter fler och fler atbeta utanför jordbruket. Det är ju därför vi är här! I England har vi ju också vaccinet, som skyddar oss mot många sjukdomar och låter oss vara friskare än många andra länder.
   Man har heller inte den teknik i Sverige som finns här. Det finns till exempel inga sådana maskiner, till exempel Spinning Jenny, som vi har där. Det beror på att utbildningen här i England är högre.
   Anna har också berättat att det i Sverige tydligen också finns något som kallas för skråväsendet. Det kontrollerar de olika yrkesgrupperna så att det inte finns någon direkt konkurrens mellan till exempel olika hantverkare, och de får bara ha en viss inkomst. Priserna på olika varor och tjänster bestäms också utav skråväsendet. I England finns inte det systemet och då blir det till exempel den bagare som har det bästa brödet till de lägsta priserna som får flest kunder. Anna säger att vi har bättre samhällsorganisation.
-Amelia och Joanne Robertson

18 maj 1783

Hela våra liv har vi bott på gården. Den ligger några mil utanför London och heter Featherfall Farm. Men vi behövs inte längre här. Detta av den enkla anledning att jordbruket här i England har blivit effektivare. Vi har börjat använda oss av växelbruk. Det betyder att man odlar en gröda på en åker ett år, och nästa år odlar man en annan, på samma fält. Då tas inte samma näringsämnen upp ur marken varje år, och vi får ut mer mat av jordbruket. Detta har gjort att vi har mer spannmål, och mer boskap.
   Fler och fler av vårat lands befolkning kan nu äta sig mätta och är arbetsdugliga. Det går inte heller åt lika mycket människor till jordbruket. Detta eftersom att växelbruket ser till så att det inte behövs lika många åkrar, och alltså går det inte åt lika mycket folk. Vi har hör att det finns fabriker inne i städerna där man kan få jobb. Vi vill komma bort från landet och se vad som finns bortom det. Därför ska vi imorgon bege oss med häst och vagn in till London och påbörja ett nytt liv!
-Amelia och Joanne Robertson